20 februari 2009

Avstånd.

Det är svårt att förstå att avstånd som är på mer än en mil kan ställa till med så mycket. Även fast en mil inte är så långt så kan det ta evigheter innan man träffar någon som bor på det avståndet. Tänk er då 21 mil? Det ska inte behöva ta år innan man träffar någon igen. Även fast man håller kontakten så är det inte samma sak som att stå öga mot öga, hand i hand, kropp mot kropp. När man inte sett varandra på mer än ett år så kan man göra vad som helst för att ses igen. Och det spelar ingen roll om hur få minuter det är. Dom minuterna är betydelsfulla. Jag kan bara säga att jag längtar till söndag. Extremt mycket. Eller, det går inte beskriva min längtan med ord. Tårar kommer falla och jag kommer vara lyckligast i världen. Den dagen kommer jag leva på i evigheter. (:


//JosefinHallström

Inga kommentarer: